[Post in Swedish – English summary in the end…]

I slutet av mars i år var jag ”hemma” i Helsingborg igen för en dag. I år är det 28 år sedan jag flyttade från staden för att bli Östgöte. Då var det väl tänkt att bli en begränsad tid, men saker blir inte alltid som man förväntat. Tiden består av olika val och tillfälligheter som blir ett liv. Kan inte se hur mina val skulle kunnat bli bättre – men det är alltid lika fint att komma ”hem” till Helsingborg igen. Om så bara för en dag.

Jag kan tycka att det är en ynnest att ha lyxen att inte bo i Helsingborg. Istället kan jag vara en tillfällig besökare i min gamla stad och bara uppleva det som är bra – för allt är inte bra i en stad. I mitt fall är längtan till havet något som har stannat kvar i alla år i exil. Jag försöker alltid ta mig ner till Öresund en stund för att känna dofterna, höra vågorna brytas och uppleva de svala vindarna i ansiktet. Denna gången hade jag planerat in en vandring längs Landborgspromenaden hela vägen ut till Sofiero och tillbaka – ensam med min kamera.

Vädret var väl inte det bästa – men som jag tänker är en molnig dag nästan optimal för att fotografera med analog svart/vit film. Kontrasterna blir mjukare och himlen blir inte så platt. Så egentligen var vädret perfekt för det jag hade tänkt. Kameran för dagen var min Leica M7 och på den hade jag monterat en 50mm Zeiss Planar. Hade även med mig en 21mm Zeiss Biogon, som jag slängde på några gånger.

Fördelen med att ge sig ut på en vandring längs sundet en dag som denna är att man är ganska ensam på stränderna. Att i lugn och ro kunna komponera bilden och känna att man är en del av den, trots att man inte syns själv.

Mycket har förändrats i Helsingborg sedan jag lämnde staden i slutet av 1990-talet, men vissa saker är som de alltid varit. Pålsjöbaden står fortfarande emot väder och vind på sina höga pålar. Att avbilda de gamla byggnaderna med svart/vit film ger precis det där tidlösa som jag själv kan känna när man traskar runt i sina gamla ”kvarter”. Bilden kunde lika gärna vara tagen då för 28 år sedan…eller kanske till och med ännu längre tillbaka…

English summary

Pictures from my old hometown Helsingborg, in southern Sweden. I left the city in 1997 and moved about 300 km north. I never regret moving – but I always love to come back ”home” to Helsigborg. I shot the pictures with my Leica M7 and a black and white film. It gives the that timeless feeling I feel when I go back. So much has changed, but still some things remain the same.